Tjolahopp, imorgonbitti kommer det bli ensamt och ledsamt för inatt sover Jenny i sitt andra hem. Men någon gång i sitt liv måste man ju släppa iväg dem dära så rackarna på äventyr. Även ju är det rätt ensamt, inte ens tvn kan hålla mig sällskap för jag har inga kanaler längre. Det är rätt sorligt. Men jag har iallafall varit hos Jenny nu en stund på kvällskvisten och lagat mat och spelat kort, trevligttrevligt.

Igår var det inte lika trevligt. Jag och Jenny hade ett litet sammanbrott igår, låg på hallgolvet och grät en liten skvätt. Gapflabbade. Grät en skvätt. Asskrattade. Grät floder. Ja ungefär så kändes det. Nu när man tänker tillbaka på det var det ändå rätt roligt, fastän vi ville dö. Men nu är det rätt bra, trots att vi bestämde oss för att stanna hemma idag från skolan så cyklade vi dit och var duktiga.

Nu ska jag fortsätta men mitt skolarbete som skulle varit inlämnat förra terminen.

Så här kände vi igår, förstår ni?